1926
Från gårdsarbete till gymnastiksal
Fotografiet på Fritiof och hustrun Esther tillsammans med familjen är taget 1924. Vid den tiden hade de nyligen tagit över föräldrahemmet i Boarp, och de första åren på gården präglades av både knapphet och hårt arbete. Ekonomin var ansträngd och varje möjlighet att bidra till familjens försörjning togs till vara.
Vid sidan av jordbruket drev Fritiof ett litet snickeri och vagnmakeri för att dryga ut inkomsterna. Under sina tidigare år som arbetare hos byggmästare Anton Andersson hade han lärt sig både att bygga vagnar och att göra ritningar - kunskaper som skulle visa sig ovärderliga längre fram i livet. Under tiden hos Anton Andersson deltog Fritiof i flera större byggprojekt i trakten, bland annat vid Klippans pappersbruk, Forsmöllans valskvarn och Åbygården i Klippan.
Esther bidrog på sitt sätt till familjens försörjning. Hon stickade strumpor åt militären och höll dessutom höns i trädgården, vilket gav både ägg och ibland extra inkomst. Tillsammans tog de hand om sina fyra barn: döttrarna Judit, Inga och Gulli samt sonen Folke.
År 1926 pensionerades folkskolläraren Collin vid Boarps skola, och den nye läraren Ragnar Svensson tillträdde sin tjänst i Hjärnarp. Med sig hade han nya idéer och visioner för bygden. En av hans hjärtefrågor var att skolan skulle få en gymnastiksal. Efter visst övertalande lyckades han få Hjärnarps kommun att besluta om en tillbyggnad.
På den tiden tog man kontakt med Svenska Gymnastikförbundet för att få riktlinjer och mått för hur en gymnastiksal borde utformas, och man fick även råd om var inredningen kunde köpas. Kommunen begärde in en offert från ett företag i Småland, men när man gick igenom kostnadsförslaget stod det klart att projektet skulle bli betydligt dyrare än väntat.
Det var då Collin lär ha sagt:
”Vi har ju snickare i byn.”
Fritiof blev tillfrågad - och tackade ja. Därmed tog han sig an uppgiften, ett uppdrag som kom att bli ännu ett bevis på hans yrkesskicklighet och den betydelse han hade för bygden.
Fritiof var född på gården i Boarp 1888 och Esther 1889 på en mindre gård något stenkast därifrån. Fritiof fick hjälpa till hemma på gården men hade stort intresse av att snickra och det fanns ett litet snickeri på gården där han tillbringade så mycket tid som möjligt. Snickeriet är den mittersta byggnaden.
Fritiof åkte iväg till Munka Ljungby för att titta på nyligen tillverkad hall och måtta och fick även uppgifter ifrån Gymnastikförbundet. Det var visserligen med en viss skepsis som dåvarande gymnastikkonsulent kapten Berg von Linde, ordförande i Skånes Gymnastikförbund, gav sitt medgivande till att bonden och snickaren Fritiof Rantzow skulle få tillverka inredningen. När salen stod klar kom han för att inspektera och konsulenten blev full av lovord. Han övertalade även Fritiof att koncentrera sig helt på tillverkning av gymnastikredskap.
På bilden här till vänster ser ni resultatet. Ribbstolar, lodlinor och bomsystem ser vi även i dagens gymnastikhallar.
Detta hände i
Sverige år 1926
Allmän och lika rösträtt införs
År 1926 fastställdes allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor i riksdagsvalen i Sverige. Det blev slutgiltigt klart att alla medborgare över en viss ålder – oavsett kön – fick rösta i val till riksdagen. Det här var en viktig milstolpe i Sveriges demokratiska utveckling.